âNi svenskar, med alla era röda husâŠâŠ.â
(Varför har de âpippiâ pĂ„ just rött? Konstigt. VĂ€ldigt konstigt.)
Nu kommer hĂ€r ett vĂ€ldigt lĂ„ngt, och historiskt inlĂ€gg om vĂ„ra röda hus. (Som vi ofta fĂ„r frĂ„gor pĂ„, varför mĂ„lar ni husen röda?) NĂ€r jag stod och mĂ„lade för nĂ„gra dagar sedan tĂ€nkte jag att, jag ska minsann skriva och berĂ€tta historien om den röda fĂ€rgen och varför vi mĂ„lar rött â€ïž
Historien om den röda stugan.
Det börjar i en gruva – Falu Gruva (kallas för âgamla mormorâ ). Sverige har mycket att tacka denna gruva för. I gruvan har det brutits koppar i över 1000 Ă„r, nĂ€r den stĂ€ngdes 1992. (Ăr nu ett vĂ€rldsarv). Under mĂ„nga Ă„r var Falu gruva en av Europas största industrier. Under mĂ„nga, mĂ„nga Ă„r var Falu gruva Sveriges âkassakoâ och utan den hade nog Sverige aldrig fĂ„tt nĂ„gon stormaktstid. Gruvan gav oss bĂ„de en stormaktstid OCH nĂ„got som vi anvĂ€nder Ă€n idag, nĂ„got som aldrig slutat vara modernt, nĂ€mligen Falu rödfĂ€rg. Den fĂ€rg som kommit att pryda hela Sverige.
Den röda fÀrgens historia börjar med en stor del storhetsvansinne. PÄ 1500-talet ville den svenske kungen att taket pÄ slottet skulle vara gjort av koppar, precis som de fina slotten i Europa. Men koppar till ett stort slottstak hade inte ens kungen rÄd med, sÄ lösningen fick bli att fÀrga taket med rödfÀrg gjord pÄ pigment frÄn Falu gruva. Det sÄg ju nÀstan ut som koppar. Detta startade en trend, att rödfÀrga delar av eller hela byggnader för att ge intryck av att de som bodde dÀr var vÀldigt rika. De röda vÀggarna pÄminde ju om tegelvÀggarna som de svenska stormÀnnen sett nÀr de rest runt i Europa, för nÄgot tegel hade de inte rÄd med.
Kungen var ju en stor influenser i sin tid. Det som kungen gjorde, ville ocksĂ„ adeln hĂ€rma. Att mĂ„la rött var ett sĂ€tt att hĂ€vda sin status i samhĂ€llet. Kungen fick mĂ„nga följare đ Kyrkan började mĂ„la prĂ€stgĂ„rdarna röda. MilitĂ€ren ville ju inte vara sĂ€mre. Allt eftersom rödmĂ„lades allt fler byggnader och till och med soldattorpen blev röda med tiden.
PÄ 1700-talet var den röda fÀrgen nÄgot vÀldigt exklusivt, en lyxvara som bara de rika hade rÄd med. Att ha ett rödmÄlat hus var en statussymbol. Det var vanligt att den sida av huset som vette mot vÀgen mÄlades röd, speciellt om kungen skulle komma pÄ besök. Mot slutet av 1700-talet började den industriella tillverkningen av rödfÀrg vid Falu gruva och det blev möjligt att producera mer av fÀrgen. Nu börjar ocksÄ storbönderna att rödmÄla sina hus. FÀrgen började ocksÄ fÄ uppmÀrksamhet för sina praktiska egenskaper. Den var inte bara vacker och trendig. Virket höll helt enkelt lÀngre nÀr husen var mÄlade. 1700-talet var ett bra Ärhundrade för fÀrgen och för hela Sverige.
Bra skördar, fĂ„ krig och medicinska framsteg gjorde att svenskarna levde lĂ€ngre. En bit in pĂ„ 1800-talet började Sverige fĂ„ problem. Allt fler barn överlevde till vuxen Ă„lder och skulle dĂ„ dela pĂ„ den mark som tillhörde familjen. Jorden rĂ€ckte helt enkelt inte till. Alternativen var att bli jordbruksarbetare – statare, eller flytta till stĂ€derna och de vĂ€xande industrierna. Sedan kom nödĂ„ren under 1860-talet som satte fart pĂ„ emigrationen. Totalt emigrerade ungefĂ€r en miljon svenskar (en femtedel av befolkningen).
Detta var ju inte bra för Sverige. Massor av arbetskraft som försvann över Atlanten. TĂ€nk om Sverige helt skulle förlora sina unga! Utan dem, hade landet ingen framtid. Vid sekelskiftet 1900-talet, startades utredningar som skulle ge svar pĂ„ vad som skulle göras för att fĂ„ Svenskarna att stanna hemma. Ett av förslagen var – bĂ€ttre bostĂ€der. Bygga bort bostadsbristen – den svenska egnahemsrörelsen startades. SjĂ€lvklart skulle svenskarna ha sina egna hem, men inte vilka som helst. Det mĂ„ste vara ett hus och ett hem som lĂ„g pĂ„ landet och inte i stan (dĂ€r var det trĂ„ngt och smutsigt.)
Precis som mÄnga idag önskar sig ett förstahandskontrakt pÄ en bostad, önskade sig svenskarna pÄ slutet av 1800-talet och början pÄ 1900-talet ett hem de kunde kalla sitt eget, inte bara nÄgonstans att bo utan en plats att leva pÄ. Egnahemsrörelsen gav mÄnga svenskar deras första chans i livet att fÄ ett lÄn att köpa eller bygga bostad för. Den gav andra en chans att förbÀttra det boende de redan hade.
Egnahemsrörelsen Àr ocksÄ ursprunget till mÄnga av de röda hus vi ser i Sverige idag. De byggdes efter typritningar som förutsatte att husen rödmÄlades. RödfÀrgen hade vid den hÀr tiden börjat bli en symbol för nationalromantiken, som hyllade hembygden och det lantliga livet pÄ röda bondgÄrdar. NÀr det började byggas nya svenska hem var alltsÄ rödfÀrgen det sjÀlvklara valet att mÄla med.
Sverige hade haft lite av en identitetskris i början av 1900-talet eftersom sÄ mÄnga svenskar lÀmnat landet och den svensk-norska unionen precis upplösts. DÄ var den röda fÀrgen en del i att omskapa bilden av nationen Sverige. Den kom ju bokstavligen frÄn den svenska jorden och industrin vid Falu gruva. En gruva som bidragit starkt till att göra Sverige sÄ framgÄngsrikt. Den röda fÀrgen blev inte bara symbolen för friheten att Àga sitt eget hem, utan ocksÄ en symbol för hela nationen. FÀrgen kunde nÀstan sÀgas vara av lika stort vÀrde för bilden Sverige som den svenska flaggan.
Idag ser vi med kĂ€rlek och en stark frihetskĂ€nsla pĂ„ den röda stugan. Hur sjĂ€lva byggnaden ser ut spelar ingen roll, stor som liten, det Ă€r fĂ€rgen vi kĂ€nner igen och Ă€lskar. Det finns inget annat land i vĂ€rlden dĂ€r fĂ€rgen pĂ„ ett hus knyter samman befolkningen sĂ„ som den röda fĂ€rgen binder ihop Sverige och svenskarna. MĂ„nga har en relation till nĂ„gon form av röd stuga. Idag mĂ„lar vi inte rött för att efterlikna lyxiga tegelvĂ€ggar frĂ„n kontinenten, snarare önskar vi oss nĂ„gonstans dĂ€r vi fĂ„r kĂ€nna oss hemma och fria – som i vĂ„r egen lilla röda stuga.
Det var historien om den röda fÀrgen och de röda husen.
Jag har hÀmtat all fakta frÄn: falurodfarg.com
Om ni vill lÀsa mer om Falu gruva: http://www.falugruva.se
Slamrekullen - Ullared 