I förra veckan sov vi över i vÄr lilla strandstuga och det var 14 grader plus. Denna helgen blev det minusgrader och 15 cm snö. Men det var tur det. Vi kan inte ha det sÄ varmt och fÄ julstÀmning. Det gÄr bara inte.
I gÄr sÄgade vi den första julgranen, den ska till min moster i Falkenberg. Jag passade ocksÄ pÄ att sÀtta en slinga i en liten gran pÄ andra sidan dammen. Den var lite kort, men jag förlÀngde toppen med en pinne. Det Àr ÀndÄ ingen som ser det.
I lördags köpte vi nĂ„gra hyacinter – en av mina favoritblommor. Helst ska de inte vĂ€xa sĂ„ fort och mycket. De Ă€r sĂ„ fina nĂ€r de Ă€r smĂ„, innan de börjar blomma. De doftar sĂ„ gott. Men sedan blir de för lĂ„nga och kröker sig över bordet, dĂ„ fĂ„r man köpa nya. I vĂ€xthuset hade jag redan samlat mossa, sĂ„ det var inte svĂ„rt att fĂ„ till en liten plantering.
Jag gillar att sÀtta ljus i granar som vÀxer. Det blir lite olika granar med ljus i, varje Är. Efter ett tag blir granarna för stora och höga, dÄ mÄste jag leta upp en annan.
Samma gran med lite mera snö.
Oj! Vad det snöade i morse. Ibland kan det ju regna sÄ mycket att man inte kan se vÀgen, idag var det sÄ med snön. DÄ Àr det bra med snöpinnarna som lyser upp med sina reflexer.
VÄr snöiga vintervÀg.Belyst av lastbil.
I morse nÀr jag skulle köra till jobbet, stod det en lastbil och lastade timmer. Den hade helljuset pÄ och lyste upp hela vÀgen och trÀden nedanför vÄrt hus.
Snart ska adventsljusstakar, julgransbelysningar och tomtar fram. Julen Àr pÄ vÀg. I skolan har vi börjat förbereda oss genom att lÀra nya julsÄnger, pyssla och leka i snön. HÀrligt!
Vi önskar alla en fin första advent.
Ni kan boka oss genom airbnb eller Vrbo eller boka direkt med oss.
För en vecka sedan gick jag ut i skogen. Höstens fÀrger Àr sÄ fina. Varma. Jag fick lust att göra en höstkrans.
Förra hösten gick jag och min kollega Jolita, en kurs i hur man binder kransar. DĂ„ var det julkransar. Vi gjorde inte mĂ„nga rĂ€tt dĂ€r, men kransen blev Ă€ndĂ„ jĂ€ttefin. Jag tog nu tillvara pĂ„ mina kunskaper nĂ€r jag skulle binda denna krans. Först band jag smĂ„ buketter med olika inslag av ex nypon, gult blad, bruna blommor och vissa buketter var bara gröna. Jag gjorde 30 buketter, sedan trodde jag att det rĂ€ckte. OH, NO! Kransen Ă€r ganska stor, sĂ„ det blev till att binda 20 stycken till. Men resultatet blev en fin höstkrans och jag blev nöjd! Dessutom var den helt gratis đ
Höst = ”stugmys”, tĂ€nda brasor, kantareller, jakt och shopping.
Vi tar det i tur och ordning – stugmys med tĂ€nda brasor och ljus. Vem gillar inte det? Och Slamrekullen Ă€r bĂ€sta stĂ€llet för just ”stugmys”.
I gĂ„r gick vi en lĂ„ng runda i skogen. Ibland har man tur och hittar kantareller, i gĂ„r hittade vi spĂ„r istĂ€llet! ĂlgspĂ„r! Det var inte bra – för Ă€lgen. PĂ„ lördag börjar Ă€lgjaktenâŠâŠ Den gillar inte jag, inte Ă€lgarna heller. Jag tycker att Ă€lgar Ă€r sĂ„ fina djur. SĂ„klart fĂ„r de inte bli för mĂ„nga.
Jag har en idol, han heter âĂ€lgmannenâ. Han har en Ă€lgfarm som heter âGĂ„rdsjö Ă€lgparkâ tyvĂ€rr ligger den ganska lĂ„ngt frĂ„n oss, annars hade jag Ă„kt dit. (Ovanför Uppsala!) Nu i somras har jag följt âLeffeâ och hans lille Xray (en liten Ă€lgkalv som blev förĂ€ldralös och som fick bo inne hos dem. Den har nu vuxit sig stor och stark.) Sök pĂ„ âXray Ă€lgkalvâ sĂ„ fĂ„r ni se sötnosen đ
Sedan har vi ju âden stora Ă€lgvandringenâ. En stor favorit. Det Ă€r âslow-tvâ dĂ€r man kan se djuren (inte bara Ă€lgar) som rör sig i naturen just nĂ€r man tittar. Ălgarna simmar över Ă ngermansĂ€lven för att komma till bra betesmarker, sĂ„ har de gjort i tusentals Ă„r. âDen stora Ă€lgvandringenâ infaller varje Ă„r i april. Första gĂ„ngen den sĂ€ndes var 2019, det blev succeâ. Helt galet egentligen att detta funkar – nĂ€stan hĂ€ndelselös tv. DĂ€r kommer en fĂ„gel, kanske en ren, en Ă€lg dĂ„ och dĂ„. Det Ă€r nĂ„got speciellt med denna stora lĂ„ngsamhet i naturen. NĂ„got vi sĂ€kert behöver. Programmet vann det Svenska tv-priset âkristallenâ 2019. Vi brukar titta pĂ„ det under lektionerna. NĂ€r barnen jobbar med skapande eller sitter och rĂ€knar matematik. HĂ€rligt att vila blicken pĂ„ och titta in i en hĂ€ndelse i naturen som sker exakt nu!
Ălgen sĂ„g vi inte i gĂ„r, men han finns dĂ€r.
Veden Ă€r inne. Hela vinterförrĂ„det Ă€r fullt. Till oss och till vĂ„ra gĂ€ster i uthuset.Höst đ pĂ„ Slamrekullen.
Det har varit mycket att göra i sommar. Ronny har haft fullt upp med olika event pĂ„ motorbanan (till och med jag fick rycka in nĂ€r det var Wheels & Wings i stan – nĂ„gon mĂ„ste koka kaffe! DĂ€r var ca 18.000 personer, sĂ„ det gick Ă„t lite kaffe.) Vi har haft full uthyrning i uthuset pĂ„ Slamrekullen, men Ă€ven nĂ„gra veckor i vĂ„r lilla hytta pĂ„ Skrea. SĂ„ helt ”ledig” i sex veckor kan jag vĂ€l inte sĂ€ga.
Förra Ă„ret sov vi inte i strandstugan, men det har vi gjort nu – mest jag. Jag har badat och solat (inte sĂ„ mycket solat, för jag gillar inte det), men det Ă€r sĂ„ hĂ€rligt att gĂ„ nere pĂ„ stranden, helst tidigt pĂ„ morgonen nĂ€r ingen annan Ă€r dĂ€r.
Oj, helt ensam var jag visst inteâŠ..VĂ„ra fina smĂ„ hus.
OJ! Vad hĂ€r Ă€r grönt! SĂ€ger alla som kommer till oss frĂ„n kontinenten. DĂ€r nere hos dem, finns inga gröna grĂ€smattor lĂ€ngre (det vet vi ju hur det ser ut – minns sommaren -18 med fasa!)
PĂ„ Slamrekullen har vĂ„ra kĂ€ra, lĂ„ngvĂ€ga gĂ€ster avlöst varandra hela sommaren. VĂ€dret har ju inte alltid varit det allra bĂ€sta, men nĂ€stan alla gĂ€ster (i varje fall de frĂ„n Belgien, Holland och Tyskland) har varit vĂ€ldigt nöjda med lite mulet och duggregn och 18 grader. Nere pĂ„ kontinenten (tex dĂ€r min syster varit i tre veckor – Kroatien – har det varit över 30 bĂ„de dag som natt) dĂ€r Ă€r det sĂ„ hett sĂ„ man stĂ„r inte ut! Vi hade nĂ„gra dagar dĂ€r vi kom över 30, men det varade som tur var inte lĂ€nge. Det har varit en konstig sommar. SvĂ„rt att stĂ€lla in rĂ€tt pĂ„ ”sommar-termostaten” till 20 – 25 grader. Om det inte regnat och varit 17 – 18 grader, sĂ„ har det varit supervarmt med nĂ€stan 30 grader. I gĂ„r var det nĂ€rmare 30 och strĂ„lande sol, idag Ă€r det mulet och regn och SĂ fuktigt. KĂ€nns som jag bor i en regnskog.
MÄnga av vÄra gÀster gillar att fiska.
Finns det nĂ„gra bra fiskesjöar i nĂ€rheten? Det finns mĂ„nga. Men ingen Ă€r sĂ„ fin som vĂ„r nĂ€rmaste lilla ”Trollasjö”.
Till vĂ„r nĂ€rmaste lilla sjö, kan man gĂ„. Det tar inte ens 10 minuter. Nedanför har ni en bild pĂ„ sjön. Den röda pricken Ă€r Slamrekullen. DĂ€r finns gĂ€dda och abborre och kanske nĂ„gon mört. Man kan bada dĂ€r ocksĂ„, men dĂ„ fĂ„r man inte vara kĂ€nslig för ”gegga” eller fiskar…..
Lite rolig form pÄ den va?Kan du se hur tyst det Àr?
BĂ„ten ligger vid bryggan. Ăr det ledig, fĂ„r man lĂ„na den. VĂ€ldigt trevligt att bara ”kryssa” runt pĂ„ sjön en stilla afton.
Nu lĂ€mnar vi snart sommaren och gĂ„r in i hösten. Det blir september om bara nĂ„gra dagar. Det blir trevligt det ocksĂ„. Nu vĂ€ntar ”stugmys” och shopping pĂ„ GekĂ„s!
(Varför har de âpippiâ pĂ„ just rött? Konstigt. VĂ€ldigt konstigt.)
Nu kommer hĂ€r ett vĂ€ldigt lĂ„ngt, och historiskt inlĂ€gg om vĂ„ra röda hus. (Som vi ofta fĂ„r frĂ„gor pĂ„, varför mĂ„lar ni husen röda?) NĂ€r jag stod och mĂ„lade för nĂ„gra dagar sedan tĂ€nkte jag att, jag ska minsann skriva och berĂ€tta historien om den röda fĂ€rgen och varför vi mĂ„lar rött â€ïž
Det Àr 7 Är sedan framsidan mÄlades sist, sÄ det var dags. SÄ hÀr röd och grann blev den.
Historien om den röda stugan.
Det börjar i en gruva – Falu Gruva (kallas för âgamla mormorâ ). Sverige har mycket att tacka denna gruva för. I gruvan har det brutits koppar i över 1000 Ă„r, nĂ€r den stĂ€ngdes 1992. (Ăr nu ett vĂ€rldsarv). Under mĂ„nga Ă„r var Falu gruva en av Europas största industrier. Under mĂ„nga, mĂ„nga Ă„r var Falu gruva Sveriges âkassakoâ och utan den hade nog Sverige aldrig fĂ„tt nĂ„gon stormaktstid. Gruvan gav oss bĂ„de en stormaktstid OCH nĂ„got som vi anvĂ€nder Ă€n idag, nĂ„got som aldrig slutat vara modernt, nĂ€mligen Falu rödfĂ€rg. Den fĂ€rg som kommit att pryda hela Sverige.
Falu gruva.
Den röda fÀrgens historia börjar med en stor del storhetsvansinne. PÄ 1500-talet ville den svenske kungen att taket pÄ slottet skulle vara gjort av koppar, precis som de fina slotten i Europa. Men koppar till ett stort slottstak hade inte ens kungen rÄd med, sÄ lösningen fick bli att fÀrga taket med rödfÀrg gjord pÄ pigment frÄn Falu gruva. Det sÄg ju nÀstan ut som koppar. Detta startade en trend, att rödfÀrga delar av eller hela byggnader för att ge intryck av att de som bodde dÀr var vÀldigt rika. De röda vÀggarna pÄminde ju om tegelvÀggarna som de svenska stormÀnnen sett nÀr de rest runt i Europa, för nÄgot tegel hade de inte rÄd med.
Tror inte att min fĂ€rg har nĂ„got pigment frĂ„n gruvan, och fĂ€rgen Ă€r klarare röd Ă€n originalet – Falu rödfĂ€rg.
Kungen var ju en stor influenser i sin tid. Det som kungen gjorde, ville ocksĂ„ adeln hĂ€rma. Att mĂ„la rött var ett sĂ€tt att hĂ€vda sin status i samhĂ€llet. Kungen fick mĂ„nga följare đ Kyrkan började mĂ„la prĂ€stgĂ„rdarna röda. MilitĂ€ren ville ju inte vara sĂ€mre. Allt eftersom rödmĂ„lades allt fler byggnader och till och med soldattorpen blev röda med tiden.
PÄ 1700-talet var den röda fÀrgen nÄgot vÀldigt exklusivt, en lyxvara som bara de rika hade rÄd med. Att ha ett rödmÄlat hus var en statussymbol. Det var vanligt att den sida av huset som vette mot vÀgen mÄlades röd, speciellt om kungen skulle komma pÄ besök. Mot slutet av 1700-talet började den industriella tillverkningen av rödfÀrg vid Falu gruva och det blev möjligt att producera mer av fÀrgen. Nu börjar ocksÄ storbönderna att rödmÄla sina hus. FÀrgen började ocksÄ fÄ uppmÀrksamhet för sina praktiska egenskaper. Den var inte bara vacker och trendig. Virket höll helt enkelt lÀngre nÀr husen var mÄlade. 1700-talet var ett bra Ärhundrade för fÀrgen och för hela Sverige.
Visst syns det skillnad.
Bra skördar, fĂ„ krig och medicinska framsteg gjorde att svenskarna levde lĂ€ngre. En bit in pĂ„ 1800-talet började Sverige fĂ„ problem. Allt fler barn överlevde till vuxen Ă„lder och skulle dĂ„ dela pĂ„ den mark som tillhörde familjen. Jorden rĂ€ckte helt enkelt inte till. Alternativen var att bli jordbruksarbetare – statare, eller flytta till stĂ€derna och de vĂ€xande industrierna. Sedan kom nödĂ„ren under 1860-talet som satte fart pĂ„ emigrationen. Totalt emigrerade ungefĂ€r en miljon svenskar (en femtedel av befolkningen).
Detta var ju inte bra för Sverige. Massor av arbetskraft som försvann över Atlanten. TĂ€nk om Sverige helt skulle förlora sina unga! Utan dem, hade landet ingen framtid. Vid sekelskiftet 1900-talet, startades utredningar som skulle ge svar pĂ„ vad som skulle göras för att fĂ„ Svenskarna att stanna hemma. Ett av förslagen var – bĂ€ttre bostĂ€der. Bygga bort bostadsbristen – den svenska egnahemsrörelsen startades. SjĂ€lvklart skulle svenskarna ha sina egna hem, men inte vilka som helst. Det mĂ„ste vara ett hus och ett hem som lĂ„g pĂ„ landet och inte i stan (dĂ€r var det trĂ„ngt och smutsigt.)
Precis som mÄnga idag önskar sig ett förstahandskontrakt pÄ en bostad, önskade sig svenskarna pÄ slutet av 1800-talet och början pÄ 1900-talet ett hem de kunde kalla sitt eget, inte bara nÄgonstans att bo utan en plats att leva pÄ. Egnahemsrörelsen gav mÄnga svenskar deras första chans i livet att fÄ ett lÄn att köpa eller bygga bostad för. Den gav andra en chans att förbÀttra det boende de redan hade.
Egnahemsrörelsen Àr ocksÄ ursprunget till mÄnga av de röda hus vi ser i Sverige idag. De byggdes efter typritningar som förutsatte att husen rödmÄlades. RödfÀrgen hade vid den hÀr tiden börjat bli en symbol för nationalromantiken, som hyllade hembygden och det lantliga livet pÄ röda bondgÄrdar. NÀr det började byggas nya svenska hem var alltsÄ rödfÀrgen det sjÀlvklara valet att mÄla med.
Slamrekullen – Som tvĂ„ smĂ„ röda svampar đ đ i mossan.
Sverige hade haft lite av en identitetskris i början av 1900-talet eftersom sÄ mÄnga svenskar lÀmnat landet och den svensk-norska unionen precis upplösts. DÄ var den röda fÀrgen en del i att omskapa bilden av nationen Sverige. Den kom ju bokstavligen frÄn den svenska jorden och industrin vid Falu gruva. En gruva som bidragit starkt till att göra Sverige sÄ framgÄngsrikt. Den röda fÀrgen blev inte bara symbolen för friheten att Àga sitt eget hem, utan ocksÄ en symbol för hela nationen. FÀrgen kunde nÀstan sÀgas vara av lika stort vÀrde för bilden Sverige som den svenska flaggan.
Idag ser vi med kĂ€rlek och en stark frihetskĂ€nsla pĂ„ den röda stugan. Hur sjĂ€lva byggnaden ser ut spelar ingen roll, stor som liten, det Ă€r fĂ€rgen vi kĂ€nner igen och Ă€lskar. Det finns inget annat land i vĂ€rlden dĂ€r fĂ€rgen pĂ„ ett hus knyter samman befolkningen sĂ„ som den röda fĂ€rgen binder ihop Sverige och svenskarna. MĂ„nga har en relation till nĂ„gon form av röd stuga. Idag mĂ„lar vi inte rött för att efterlikna lyxiga tegelvĂ€ggar frĂ„n kontinenten, snarare önskar vi oss nĂ„gonstans dĂ€r vi fĂ„r kĂ€nna oss hemma och fria – som i vĂ„r egen lilla röda stuga.
Det var historien om den röda fÀrgen och de röda husen.
Som svensk Ă€r det inte tillĂ„tet att klaga pĂ„ vĂ€rmen och det soliga vĂ€dret (dĂ„ fĂ„r man ofta âdet onda ögatâ av nĂ„gon). âDu ska vĂ€l inte gnĂ€lla nu, nĂ€r det Ă€ntligen blivit soligt och varmt!?
Jo, det ska jag! Det finns ocksĂ„ nĂ„got annat, bra, (ocksĂ„ svenskt) ord som heter âlagomâ. Vilket betyder – ett lĂ€ge som Ă€r mittemellan för lite och för mycket. Jag gillar det. NĂ€r temperaturen nĂ€rmar sig 30Ë dĂ„ Ă€r det för varmt. Man orkar inget, sitter i skuggan och svettas, sedan pĂ„ eftermiddagen kommer Ă SKAN!
Bild frÄn i mÄndags nÀr det var ordentligt ÄskovÀder i Falkenberg. Det sÄg ut som om himlen brann.
Idag regnar det faktiskt, sĂ„ idag blir det âlagomâ temperatur. I förra veckan nĂ€r det var som varmast, bjöd jag mina smĂ„ âhönslingarâ pĂ„ vattenmelon đ i vatten đŠ Det blev populĂ€rt.
Mums! đ
Till vĂ„ra gĂ€ster i stugan, installerade Ronny en aircondition pĂ„ loftet. Det Ă€r egentligen en flyttbar aircondition, men inte just denna dĂ„. Ronny gjorde ett hĂ„l i vĂ€ggen till vinden för att leda ut varmluften. En annan slang, som leder bort vattnet, rinner ut i hĂ€ngrĂ€nnan utanför huset – smart va? Den blev mycket uppskattad av en familj frĂ„n VĂ€rmland som bodde hĂ€r under nĂ„gra av de heta dagarna förra veckan.
Kyler hĂ€rligt âïž VĂ„r familjesĂ€ng.
Nu blommar det pĂ„ Slamrekullen. Ăverallt planterar jag ut mina fina petunior. Oj! Vad de blev bra. Förra Ă„ret provade jag att sĂ„ dessa pyttesmĂ„ frön som man fĂ„t ta med pincett, ett och ett ner i jorden. De blev sĂ„ fina plantor. I Ă„r laddade jag med flera olika sorters petunior och jag kan inte sĂ€ga att jag blev besviken i Ă„r heller.
Helt fantastiska Àr de!
En annan vĂ€xtlighet som jag gillar, och som nu börjar mogna Ă€r blĂ„bĂ€ren. Idag plockade vi vĂ„ra första decilitrar – jag och hönsen đ De gillar ocksĂ„ blĂ„bĂ€r och de plockar de med och Ă€ter upp direkt.
Ganska kul att ha smÄ kompisar i blÄbÀrssnÄren.
Ănskar er en hĂ€rlig Juli mĂ„nad. Nu vĂ€ntar racing pĂ„ Falkenbergs motorbana (VĂ€stkustloppet) och veckan dĂ€rpĂ„ Wheels and wings. Gissa var Ronny Ă€r?
Denna Pingst har varit underbar! För första gÄngen har jag haft sommarklÀder pÄ. HÀngde dem frÀmst i garderoben för nÄgra veckor sedan, och dÀr har de hÀngt, (mest i vÀgen) tills nu.
I lördags var vi pĂ„ COOP Varberg. De har vĂ€ldigt god sushi, sĂ„ jag passade pĂ„! Det passade ocksĂ„ vĂ€ldigt bra med ett glass vitt till đ„°
Vi pratar ofta om det dÀr med bokningar och att vi ser en tydlig skillnad mellan hur exempelvis Tyskar och Svenskar bokar sin semester. Ibland gör vÄra gÀster en bokning till nÀsta sommar innan de lÀmnar oss (hÀnde förra veckan), de Àr ute i vÀldigt god tid. En gÄng (i April eller Maj) kom en direktbokning till sommardatum i Juli. Jag blev helt kall! För jag visste ju att sommaren var helt fullbokad. Jag mÄste gjort nÄgot fel, glömt att blockera dagar i kalendern. NÀr jag sedan lÀser lite noggrannare, ser jag att bokningen gÀller sommaren dÀrpÄ!
Jag gör likadant nĂ€r vi ska ut och resa. Vi vet vad vi vill ha och om man ska fĂ„ det, fĂ„r man vara ute i god tid och boka det helt enkelt. (VĂ„r nĂ€sta resa Ă€r hösten – 23!) Vi Ă€r inga âmoment to moment peopleâ nĂ€r det gĂ€ller semestrar.
Vi flaggar för Pingsten och för đžđȘ
Vi hoppas pĂ„ en hĂ€rlig sommar bĂ„de i skogen och pĂ„ stranden đ
Klampar ut i trĂ€skor och morgonrock. Ăppnar för hönsen och öppnar för alla vĂ€xter i vĂ€xthuset. Det Ă€r helt stilla, men inte tystâŠ..
Tidig morgon.
Dimman ligger över dammen och vĂ€xthuset. Alla Ă€ppelblommor har slagit ut och skogens alla fĂ„glar har varit vakna lĂ€ngeâŠâŠlyssnar ni noga kan ni sĂ€kert höra en liten höna đ ocksĂ„ đ€Ł.
Nu tar det ordentlig fart i vÀxthuset. Alla smÄ plantor har blivit ganska stora plantor och behöver nu en ny kruka. I gÄr slog min första petunia blomma ut, den blev vit! Men redan idag ser jag att mÄnga fler Àr pÄ gÄng.
Nummer 1.
I uthuset bor det nu bara gĂ€ster frĂ„n Tyskland. MĂ„nga av dem Ă€r âstammisarâ och har varit hos oss förut. Det Ă€r SĂ roligt att trĂ€ffas igen. Vi mĂ„ste ju sĂ„klart leva upp till vĂ„ra gĂ€sters förvĂ€ntningar. GĂ€rna lite bĂ€ttre och lite nytt, sedan förra gĂ„ngen de var hĂ€r, (för ca 3 Ă„r sedan!) I Ă„r stĂ„r det en helt ny grill pĂ„ vĂ„ra gĂ€sters altan. Vi provgrillade med den i gĂ„r, och den funkade bra.
För nÄgra veckor sedan hittade jag detta fina pÄslakan pÄ Hemtex. Det skulle passa fint pÄ sovloftet, tÀnkte jag. Och det gjorde det!
Nu, i slutet av maj blommar en av mina favoritblommor – liljekonvaljen. Vi har en hel backe full av dem och de doftar ljuvligt! Plockar alltid en stor bukett till morsdag â€ïž
Ănskar alla en hĂ€rlig avslutning pĂ„ maj mĂ„nad.
Nu börjar sommaren. Det Àr nu vi planerar och förbereder oss inför sommar och ledighet.
Vi har förberett oss pÄ mÄnga olika stÀllen och med olika saker. I sjön sÄ Àr det förberett med en skinande nymÄlad bÄt. Ronny och Jörgen körde ner den i pÄskhelgen.
HÀrliga sommarkvÀllar pÄ Trollasjön vÀntar.
I vĂ€xthuset spirar smĂ„ plantor. Varje Ă„r Ă€ndrar vi pĂ„ nĂ„got bĂ„de med inredningen och med vad som ska vĂ€xa. Första Ă„ret med vĂ€xthuset ville jag att det bĂ„de skulle vara en vacker plats att sitta pĂ„ och runtomkring vĂ€xtlighet. Jag inredde med Ă€kta matta, gamla möbler och massor av ljus och pynt. I Ă„r Ă€r det tvĂ€rt om som gĂ€ller. Ut med allt onödigt krafs – hĂ€r ska det odlas!
Ăven utanför vĂ€xthuset förbereder vi med nya pallkragar. Ronny anlĂ€gger murade pallkragar! Fördelen Ă€r att de inte murknar, Ă€r mycket stadigare och blir inte fula. Detta blir superbra och snyggt! Ăr lite svĂ„ra att flytta, men jag tror nog att de fĂ„tt en bra plats.
Nu ska vi bara fundera pÄ vad som ska planteras hÀr.
Men vilket vÀder vi har! I gÄr sÄg det ut sÄ hÀr.
Gjorde en liknande film nÀr jag gick pÄ jullov! Inte lika glad för en vit pÄsk.Visst Àr det vackert, men det Àr som med glöggen, inte sugen pÄ det nu!!
Mina smÄ tomatplantor och chiliplantor stÄr och vÀntar inne pÄ fönsterkarmen. Inte kan jag flytta ut dem i ett frostigt vÀxthus.
Mina plantor vÀntar.
I nĂ€sta vecka Ă€r det pĂ„sk đŁ PĂ„ Slamrekullen vill vi ha en pĂ„skbjörk nere vid vĂ€gen.
Glad pĂ„sk önskar vi alla vĂ„ra gĂ€ster.Vi hoppas pĂ„ en solig och fin pĂ„sk. Kanske en fika pĂ„ vĂ„r terass – vi hoppas!
Vissa saker mÄste göras för att det ska bli vÄr hÀr pÄ Slamrekullen.
Först mÄste hönsen Àta upp all snö! (I Är har de haft mycket att Àta).
NĂ€r det Ă€r fĂ€rfigt, mĂ„ste vi lunta bort allt gammalt fjolĂ„rsgrĂ€s. Förra helgen var det dags. Med en full ask tĂ€ndstickor tuttade jag fyr pĂ„ grĂ€set. Vet inte om detta Ă€r en typisk âHallands-grejâ att lunta, men det blir sĂ„ fint och man luktar sĂ„ mycket rök!! Men Ronny gick med vattenslangen, för vi vill inte ha skogsbrand!
Host-host
Sedan mĂ„ste jag sĂ„ mina smĂ„ frön! Det Ă€r olika sorters tomater, chilli och petunior. Förra Ă„ret sĂ„dde jag för första gĂ„ngen petunior och de blev fantastiskt fina. I Ă„r har jag köpt flera olika sorter av just petunior. Detta Ă€r första sĂ„dden, fĂ„r inte plats med fler i fönstren đ€
Min fina frösamling.
Jag samlar mÄnga fröer pÄ hösten. Krasseblommor, ringblommor och luktÀrt vÀntar i de smÄ lÄdorna. Men de fÄr vÀnta tills nÀsta mÄnad.
SÄ, nu Àr vÄren verkligen hÀr.
Snart Àr det pÄsk och jag ska pynta pÄskriset igen!
Slamrekullen - Ullared 